Maja's Selections

La casa de papel

Nu måste jag ge er ett riktigt bra tips såhär på kvällskvisten. Victor kom hem en dag och ville se serien La casa de papel på Netflix med mig. Sagt och gjort, nu fem dagar senare har vi sett klart första säsongen. Herregud. Det här är, utan tvekan, den bästa serien jag någonsin har sett. Jag och Victor skrek häromdagen när vi hade sett sista avsnittet, extra snopet när vi trodde att vi hade två avsnitt kvar men det visade sig att det enbart är Netflix i Spanien som visar de två sista avsnitten på säsong ett (?!). Det slutade med att Victor satt och chattade helt tokig med någon på Netflix-chatten och gick inte och la sig förren en timme senare.

Så tips tips tips! La Casa De Papel på Netflix!

 

Lavendel

Vilken känsla det var att kika in här på bloggen idag. Jag var mentalt förberedd på en del kritik och valde att inte läsa fören andra koppen kaffe. Det är någonting jobbigt att skriva om ångest och speciellt som en dag som igår när i princip alla saker jag hade ångest över var skitgrejer. Och saker som man ser som lyx. Att lasra bort sitt hår eller skicka tillbaka kläder är ju för i helvete inte jobbiga grejer, men i mig blir det katastrof. Det blir som en översvämning i mitt huvud och jag får koncentrera mig för att hitta luft. Jag vet ju att det grundar sig i någonting annat och det är saker jag verkligen måste ta itu med. Tack för att ni valde att tolka mig rätt igår, man hade enkelt kunnat bli provocerad. Så tack för det.

Det första jag ska ta itu med kom jag och Elin överens om imorse. Vi skippar Island. Jag har alldeles för mycket att ta itu med och att bygga upp, och trots att jag alltid har velat åka till Island och att jag var så taggad på det samarbetet så måste jag tacka nej den här gången. Elin ska istället flyga hit och vi ska brainstorma, bocka av och jobba i några dagar istället. Och dricka vin och mysa. Strukturera upp. Bygga min sida. Det känns skönt, att säga nej till saker för att tänka på sig själv och sitt mående istället.

Nu pratar vi om någonting roligare, inspiration!

Vårens färg är lila, överallt ser man denna ljuvliga pastellfärg. Såg även på nyhetsmorgon att det är vårens nagellack! Kul tycker jag. När jag fotograferades för Damernas Värld så fotograferades jag i fyra olika outfits var av två kom med i själva tidningen. En outfit var som tagen från Michel Kors SS18, stor stickad lila tröja med en linnekjol i samma kulör. WOW, jag har lust att köpa hela looken och kikade faktiskt häromdagen om Michal Kors butiken hade fått in kjolen.

1/Stickat-Just Female 2/Byxor-Mango 3/Klänning-Ganni 4/Sneakers-Nike 5/Ögonskugga-Nars 6/Solglasögon-Garrett Leight (adlinks).

 

Fyra bilder från dagen

Fy vilken dålig dag jag har haft. Min ångest har legat och skavt några dagar och idag brast allting. Jag stressade iväg efter lunch och bokade in naglar, nu ska akrylnaglarna bort och så ska jag köra naturligt ett tag. Jag har inte tid eller lust att tänka på när jag kan trycka in naglar i schemat. Snabbt därifrån skyndade jag mig till gymmet för laserbehandlingen. Då visade det sig såklart att jag hade tagit fel på dagen. Imorgon klockan tre skulle jag dit istället. Okej. Här försökte jag hålla mig lugn trots att jag hade planerat hela dagen runt tiden jag hade med lasern. Alltifrån möten till tider att passa hemma för att öppna porten och liknande. Dessutom hade jag två andra grejer inplanerade samma tid som lasern imorgon så nu behövde jag lägga om hela pusslet. Okej, jag tänkte att först tränar jag innan jag tar itu med de två nya problemen som nyss uppstod. Och då står jag där på springbandet och inser att hörlurarna är kvar hemma. Med träningsvärk i hela kroppen och ingen egentlig lust till att träna så gick jag ner till bilen för att åka hem.

Såg då ett paket som jag var tvungen att posta till ett samarbete och ångesten kom tillbaka. Igår åkte jag med bilen i en timme för att hitta till det här UPS-kontoret utan tur. Så nu åkte jag igen, samma väg till samma ställe. Parkerade bilen och gick runt i mina träningskläder för att försöka hitta någonting som iallafall såg lite ut som ett UPS-kontor. Ingenting. Där och då ville jag bara gråta. Jag har varit så stressad hela dagen. Varför vet jag inte, det är, vad jag tror iallafall, ett sätt för min ångest att ge uttryck. Jag stressar upp mig som en idiot för smågrejer. Så jag står där på en trottoar någonstans i Manchester och ska precis ge upp när jag ser en UPS-bil komma åkandes och parkera fem meter ifrån mig. Jag hörde änglar sjunga och jag tror att solen sken lite extra starkt just dom sekunderna. Där var det, en liten liten kiosk som tog emot UPS-paket. Jag nästan sprang in av lycka och lämnade det där paketet som i en veckas tid har gett mig ångest.

Sen åkte jag raka vägen hem och möblerade om i vardagsrummet, drack ett glas vatten och yogade i en timme. Fokuserade på mig själv. Och min andning. Och efter den timme mådde jag så bra. Jag låg i soffan och njöt av lugnet. Tänkte och reflekterade. Tog selfies tillochmed, då vet man att man är på ett visst humör.

Och sen kom efterskalvet och jag grät till och från i en timme. Pratade med både Sanna och mamma innan jag tog en långt bad med ljus och lugn musik.

Idag har jag helt enkelt jättemycket ångest. Det är väldigt mycket för mig att hantera i livet just nu och ingenting jag riktigt orkar skriva om. Eller kanske snarare förklara. Det är bara. Mycket. Och ibland känns det som om att det alltid är mycket i mitt liv. Men jag tror också att det är för att jag lider av ångest, någonting litet kan bli väldigt stort i min värld och när det kommer grej efter grej, små som stora så bubblar det över. Skulle jag skriva vad jag sa till Sanna hade det blivit så djupt här och jag orkar inte riktigt prata mer om det. Kanske mer en annan dag. Men inte just nu. Nej, just nu ska jag äta maten jag har beställt – jag tog allt jag var sugen på bara för att jag har känt att mina hjärnspöken har gjort sig påminda. Stressen att vara perfekt på bröllopet har fastnat i mig och jag försöker febrilt att skaka av mig den. Så nu ska jag äta en god middag. Och jag har tänt ljus och ska se på min kille som ska spela Champions League.

Och imorgon är en ny dag, och det ser jag framemot.

 

Andas in och andas ut

Hej på er. Jag ligger verkligen efter med ungefär allting just nu, det har varit mycket ärenden som jag har varit tvungen att springa på och dagarna har bokstavligen sprungit förbi mig. Saker som man inte har lust att göra men ändå måste, jag hade hellre haft de timmarna till jobbet men ibland kommer livet emellan och då halkar jag efter. Svårt när Victor är i Spanien och spelar fotboll också och inte kan hjälpa till. Dessutom så har en resa till både Paris och Island bokats in så nu gäller det att kavla upp armarna lite.

Just nu är det ju väldigt mycket saker som händer, allting är ju roligt men det är inte konstigt att jag känner mig konstant stressad. Jag fick nyss stänga av podden jag lyssnade på för att få lite lugn och ro, sortera ut tankarna. Det är ju både en flytt och ett bröllop inte långt bort, så alltifrån liveband till nya soffor googlas här hemma. Saker måste ju bli klara, beslut måste tas, vi har ju inga egna möbler så vi kan inte flytta fören allt det är på plats. Dessutom håller jag på att starta upp min nya hemsida och bara det är väldigt mycket jobb. Många samarbeten är på gång där jag också måste ta ställning och som grädden på moset så blev håret dåligt så mina fyra timmar i frisörstolen igår var förgäves. – ni vet när man absolut inte har tid att ens gå dit och när man väl är klar så blir man inte nöjd? Ett väldigt stort I-landsproblem jag vet, men det är ju någonting man blir irriterad över. Men jag ringde faktiskt idag och får komma tillbaka på lördag. Tjejen jag hade var riktigt dålig (får man säga så?) och partier av håret är vitt medan andra partier är gula. Dessutom ser slingorna randiga ut, väldigt irriterande. Men bra att jag ringde och bra att jag fick komma tillbaka.

Nu ska jag få i mig lunch innan jag har lasring om en timme och efter det ska jag springa av mig lite. Någonting jag aldrig prioriterar bort är min träning, utan den skulle ingenting fungera. Det var nog ett år sedan jag lasrade håret så det ska också bli skönt. Jag har ju väldigt lite kvar så det stör ju inte men skönt att bli helt klar. Många har frågat om just laser så jag fixar ett inlägg om det!

Andas in. Och andas ut. Det ska jag göra innan jag äter lunchen tror jag.

 

Frisören

Hej från frisörstolen! Får håret slingat as we speak, jag ska bara toppa mig och trimma luggen lite men förhoppningvis blir det blondare nu. Jag vet inte om det är typiskt svenskt men jag skulle aldrig säga till om jag inte blev nöjd, kan ni hålla med? På restaurang har jag inget problem, kanske för att jag själv har jobbar som servitris (okej man hatade alla sura människor som klagade) men inte dom trevliga som sa bad om att få fräschare pommes eller mer kokt pasta. Men när det kommer till håret så skulle jag nog aldrig säga till. Vilket är märkligt egentligen, jag menar det är väldigt dyrt och man ska gå runt med håret sen men det känns ju i det hela väldigt jobbigt att be frisören göra om hela jobbet.

Det här blev min refernsbild idag, nu behöver jag bara brännan också.

 

Just nu

Hej från soffan i Manchester! Den här dagen bara flög förbi mig med allt ifrån ärenden till jobb och nu sista timmarna har jag och Victor bockat av en del planering med bröllopet. På fredag har vi möte med vår underbara bröllopsplanerare Johanna Kajson som jag ska berätta mer om i ett annat inlägg men just därför behövde vi bocka av en del grejer. Hon har lärt sig hur man jobbar med oss nu (vi måste ha varit så jobbiga) och skriver bra sammanfattande mail till oss som vi går igenom tillsammans. Det blev lätt bråk här hemma och många lösa trådar, men nu vet vi exakt hur vi ska göra.

Det börjar ju verkligen att dra ihop sig. Den här veckan satt vi bröllopsmenyn som vi ska provsmaka i mars, vi har även skrivit klart inbjudningarna och nu håller vi på att leta efter både liveband och trubadur. Det är nog det svåraste hittills, vi båda älskar ju musik och det känns så viktigt att artisterna är i vår smak. Jag har precis mailat den som har en av de låtarna vi ska ha i kyrkan och hoppas på svar. Nu har vi fastnat på youtube och lyssnar på musik, har googlat alltifrån liveband till “bra musikband”. Johanna skulle ta fram fler förslag så letandet fortsätter.

Det har varit lite turbulent runt bröllopet men nu har jag verkligen insett att det är dags att börja njuta. Jag har drömt om det här sedan jag var liten och det skulle vara sån sorg för mig att se tillbaka på den här tiden med planeringen som enbart jobbig och ledsam. Vi ska ju gifta oss, och från och med nu ska jag bara njuta av den här tiden med planeringen. Dricka rödvin och pussa på min fästman. Njuta av min sista tid i frihet (JAG SKOJAR). Puss på er alla, hoppas ni har haft en fin måndag.

 

Den vita kavajen

Då kör vi gårdagens outfit! Jackan/kavajen kommer ifrån H&M och den köpte jag i december tror jag. Tycker att den är så himla fin och vill matcha den i sommar med ljusare jeans och slippers, fint! Jeansen kommer ifrån Zara och skorna från Givenchy(adlink).

 

Lyckopiller och lunch

Åh vilken bra dag jag har haft idag. Victor är verkligen mitt lyckopiller i livet. Jag började morgonen med att träna, ni som följer mig på instagram vet ju det redan. Jag har verkligen kommit i fas nu och har redan märkt en stor skillnad i kroppen, imorse kunde jag nästan skymta riktiga magrutor?? Kan ni förstå. Eller ja magrutor och magrutor, ni vet när magen tar form helt enkelt och inte bara är en mage. Väldigt kul. Jag har börjat med lite nya rutiner som ni kommer att få läsa mer om i ett annat inlägg. Smågrejer som kanske påverkar mer psykologiskt än fysiskt men ändå, sånt har alltid funkat för mig.

När jag kom hem fixade jag i ordning mig innan Victor kom hem och det var dags för lunch.

Vi kompenserade upp för alla hjärtansdag och åkte till samma restaurang. Jag måste säga att det som är väldigt mysigt med Manchester är att det är fullt drag även på söndagar. Hela lokalen var full och det dracks drinkar och öl. Tillochmed när vi skulle beställa två espresso trodde servitören att vi menade espresso martini, snacka om en stad som passar mig he he. Victor ville INTE vara med på bild idag, jag respekterade det och tog en bild iallafall.

Jag åt cod (försökt komma på det svenska ordet i fem minuter nu, torsk?) med potatis och lite sallad. Väldigt gott och fräscht. Victor åt hamburgare och jag norpade av hans pommes. “Beställ egna om du vill haaa!!”, ja älskling lugn.

Sen drog vi till Trafford Center för lite shopping. Det är så vi aktiverar oss här i Manchester, äter lunch och shoppar.

Victor behövde byta sina jeans på Levis. Jag förstår att märken så som Levis vill förnya sig men varför byta ut modeller som man och jag kan tänka mig de allra flesta älskar? Victor hade dom mest perfekta svarta jeansen därifrån som har gått sönder och nu har modellen utgått. Vi hittade ett par liknande dock men inte lika bra som dom förra. Efter det sprang vi in på Zara och jag råkade smita ner på tjejavdelningen. Jag fick höra att jag redan har alldeles för mycket kläder och att jag borde hänga tillbaka klänningen jag hade hittat (nu ljuger jag, två klänningar och en kavaj) men det kan jag inte hålla med om. Man kan aldrig få för mycket kläder.

Nu sitter jag i vårt jättestökiga kök och ska få lite jobb gjort. Vi åt lax för två dagar sedan som ingen av oss har tagit ut till sopptunnorna så det luktar sådär här just nu. Det känns som om att jag städar köket varje dag och har svårt att förstå hur bara två personer kan få det stökigt så snabbt. Men men. Ikväll blir det spagetti och köttfärsås a lá Victor och vi ska boka en resa. Han är ledig två dagar om nån vecka så vi ska passa på att åka till något trevligt ställe, äta god mat och turista! Så mysigt.

 Nu åker jeansen av och pyjamasen på, och toalettrullen måste bytas såg jag nu också. Mycket nu.

 

Söndag

God morgon! Söndagmorgon och jag dricker kaffe framför Nyhetsmorgon (gjorde när jag började skriva detta). Försöker få i mig en proteinshake och äta en banan, har tappat aptiten helt den här veckan och har ätit bara för att få i mig mat. Ibland när allting inte är 100 % på det personliga planet blir det så för mig, aptiten ryker först. Snart ska jag iväg till gymmet och sen blir det söndag med Victor. Vi ska iväg på ärenden och äta lunch, för första gången på länge har vi dötid tillsammans och har det där “vad ska vi göra idag?” och inte “idag måste det här och det här fixas”, vilket jag har saknat. Vardag här i England helt enkelt.

Jag vill tacka er SÅ mycket för era kommentarer igår och idag angående nya hemsidan. Jag och mitt team har läst igenom det mesta och ska sammanfatta det nu i början av veckan. En röd tråd är ju absolut att jag inte ska förändras och att det är viktigt att jag behåller det genuina. Vilket jag helt klart håller med om. Också att det ska vara enkelt vilket jag också alltid har sagt, ska bli kul och intressant att försöka lyckas hitta den balansen. Och jag tycker att det är roligt att majoriteten av er tycker det ska bli kul med en förändring. Så TACK för er tid och för att ni är så snälla mot mig.

Jag vill bara påminna er om att det nu även finns ett nytt poddavsnitt ute! Jag snorar mig igenom hela avsnittet och man får höra MASON för första gången <3. Jag och Sanna har haft möten angående podden och ska även där lägga i en extraväxel, vi båda har ju haft det liiite mycket dessa månader men nu är vi båda back on track och redo för Livet på Läktaren 2.0.

 

It’s time for a change

Som ni vet vid det här laget så har jag svårt att nöja mig. Eller kanske är det så att jag har så många visioner i mitt huvud som jag nu har möjlighet att göra verklighet av. Det är en häftig känsla att ha växt så mycket i sig själv att man helt uppriktigt tror på allting man får för sig. Ibland kan Victor skratta åt mig här hemma för jag varje dag får nya olika ideér som jag sjääääälvklart skulle klara av. Jag har alltid varit väldigt optimistisk när det kommer till min framtid och haft stora drömmar, mycket är tack vare mina föräldrar. Jag minns att min mamma alltid har sagt att hon aldrig har oroat sig för mig, att det alltid kommer att ordna sig för mig. Tillochmed när jag varit arbetslös utan minsta ambition eller hopp om en karriär första åren i Portugal var hon orolig. Det hade varit så enkelt för henne som mamma att bli orolig, vad ska det bli av hennes dotter som har satt allt på paus för kärlekens skull. Men hon sa ingenting, bara att det skulle ordna sig. Och att jag en dag skulle hitta min väg igen. Och hon hade ju rätt.

Med det i bagaget och att ha levt det här livet med Victor senaste fem åren har gjort att jag har blivit väldigt trygg i mig själv. Säkert provocerande för många och min säkerhet eller tro på mina drömmar kan ibland tolkas som stöddighet. Men det är ingenting jag någonsin kommer att ursäkta, snarare tvärtom. Jag är väldigt stolt över mig själv som kör mitt race och sällan låter någon annan påpeka vad som är rätt och fel när det kommer till mina mål. Att våga tro på sig själv och vara stolt över sina mål som kvinna är helt rätt 2018. Och jag är glad att jag delar livet med en man som låter mig vara det. Tänk förr när man fick skämmas som kvinna om man hade för stora visioner eller drömmar, vi får ta igen det nu istället och slå på stort vi kvinnor. Att skriva om mina tankar och idéer här i bloggen är mitt sätt att kanske inspirera andra, jag själv bubblar över av inspiration när jag läser bloggar som exempelvis Isabella Löwengrips och hennes olika framgångar i företagen eller när Sanne skriver om sina nya klädkollektion, snacka om power och driv.

Iallafall. Ni vet ju att jag vill göra mer än att blogga, jag vill jobba mer med mode och skönhet.  Sånt som JAG brinner för. Inspirera på ett annat sätt. Få ut min kreativitet. Att öppna upp mig om mitt privatliv och mina tankar är väldigt givande, jag får så mycket tillbaka från er, men såklart är det ingenting jag vill göra hela livet. Min passion i livet är ju inte att skriva om min dag, min passion är ju och har alltid varit mode, resor, skönhet och djupa tankar om livet. Och tack vare ER har ju jag växt och nya dörrar har öppnats för mig. Jag håller därför på att starta upp min egna hemsida, ett nytänk som jag tror kommer att bli uppskattat. Ett nytt sätt för mig att växa som person och entreprenör. Att bara blogga som jag gör nu är inte utvecklande nog för mig och antingen måste jag få utvecklas åt rätt håll och göra någonting nytt eller så struntar jag i allting och börjar plugga kriminologi eller något annat jag tycker är spännande. Men just nu kör jag på det här och då är ju det viktigaste att ni gillar vad ni läser, hur ni läser det och vad som är bra och dåligt. Tanken är att ha en plattform där alla mina sociala kanaler samlas, jag har två riktigt stora och roliga saker på gång som ni kommer att få reda på senare i år och tanken är att man enkelt ska hitta till allting.

Därför vill jag höra med er vad ni uppskattar och inte? Hur vill ni läsa en blogg? Hur vill ni läsa krönikor eller få tips om smink? Jag vill skapa någonting nytt som inte bara är en vanlig blogg. Jag vet att förändring kan irritera och förvirra men jag som person måste börja blogga på ett annat sätt. Nu pratar jag inte om att bli mindre personlig, snarare att har jag nytt smink då får ni se det i en kort video. Har jag ett nytt recept kommer det upp i ett annat format än ett vanligt blogginlägg. Jag vill göra det snyggare och bättre, få vara mer kreativ.

Det är ju lite svårt att förklara nu när allting är så nytt och jag inte kan berätta allt men vi kör lite korta frågor som ni kan tycka till om?

90 % av er läser från en mobil eller surfplatta. Vill ni swipa bort eller skrolla förbi inläggen?

Vad vill ni läsa mer om FÖRUTOM mitt vanliga liv? Skönhet, mode, träning, hälsa, kärlek?

Varför tycker ni om era favoritbloggar? Är det designen, sättet personen skriver på eller känslan man får av designen på bloggen?

Varför vill ni läsa om MIG? Vad kan jag förbättra? 

Jag är så taggad på det här och hoppas att ni kommer att gilla resultatet, iallafall de flesta av er det är svårt att göra alla nöjda menar jag. Vi har precis börjat med hemsidan och det känns så viktigt att ni hoppar på tåget och gillar vad jag har för mig. Hela idén är helt enkelt att ni ska få mer av mig fast på ett annat sätt, jag vill ha en hemsida där man går in och blir matad med inspiration. Eller en hemsida där man bara känner sig trygg och lugn när man kikar in. Det ska bli lite som att det finns en hel hemsida om min värld, alltifrån mina hälsotips till min dag och mina tankar eller till min nya klänning. Sen kommer jag gråta ut lika ofta och skriva om allt som försiggår i livet, allt det bra och dåliga förstås <3.