Maja's Selections

BABY ROOM

Nu börjar vi känna oss lite lite stressade. Och det kliar i fingrarna för att jag VILL börja få hem grejer, pilla och pyssla. Så nu efter jul, ska vi börja med lillens rum och alla grejer man behöver. Så just nu knarkar jag barninredning. Nu kommer ju ni att tycka att jag är sinnessjuk men hen kommer ju få tre rum ju. I lägenheten i Västerås blir det en säng i vårt sovrum sen en liten lekhörna i vardagsrummet, det räcker. I Stockholm får hen ett rum bredvid vårt sovrum så vi behöver säng, leksaker och sånt där. Och här i England är såklart viktigast för här kommer hen spendera mest av sin tid, och det är ju här vi bor. Däremot känns det viktigt för mig att när vi flyger hem för landslag så ska inte bebisens värld bli kaotisk utan struktur och grejer utan hen ska veta att i Stockholm är det såhär och då ser min säng ut så och i Västerås såhär. Vill inte släpa mig mig lite leksaker i resväskan utan att man har lite grejer på varje ställe. Att det blir en normal sak i hens vardag, att pappa är borta på landslag betyder inte ostruktur och resesäng i 10 dagar och vi vill ju gärna ha minst tre barn så jag tänker att sakerna blir använda ändå. Det jag tar med mig av Sanna är faktiskt att inte ha ett skötbord på varje ställe utan enbart här i England! Och så vet jag ju att barn typ ändå tycker att våtservetter och vattenflaskor är de roligaste leksakerna så jag kommer inte gå lös på det heller men tips mottages gärna!

Så nu kikar jag runt, såklart vill jag ha lite olika på alla ställen men jag faller alltid för samma stil.

SängPuff Skötbädd / Bäddset / Förvaringslåda Sänghimmel / Elefant / Bokstöd / Rislampa (adlinks).

 

OM FÖRLOSSNINGEN OCH MITT HÅR

Hej Maja! tack för en toppenblogg! En liten fråga som jag funderat på…ska se om jag kan formulera mig rätt =) Victor, som har ett kontrakt, hur gör han om han ex har bortamatch och du åker in på förlossningen. Får han ”släppa allt” och åka till dig? Eller är dom hårda med att de inte kan avbryta allt pga sin partner ska föda barn? Väldigt nyfiken och hoppas jag får ett svar! Stor kram.

Hej <3 Och tack för att du läser. HAHA BRA fråga. Det är ju väldigt olika från klubb till klubb. Jag vet skräckhistorier där klubben har tvingat spelaren åka från sjukhuset innan barnet kom till världen då det dagen efter var match. Har några vänner som har missat förlossningen pågrund av flyg och liknande. Däremot tror jag och vad jag har hört att många klubbar har samma slags regler och moral där, att spelarna alltid ska försöka vara med på förlossningen. Däremot är det sällan spelaren får vara hemma för att tjejens due date är passerat eller liknande. Alltså har jag due date 25e april och bebisen inte har kommit kommer Victor fortfarande åka på planerade matcher samma vecka. Han sitter inte hemma med mig och bara väntar. Däremot har jag känningar, eller får jag känningar när han är iväg så får dom åka hem direkt (då krävs det ju också att det går flyg, eller tåg eller liknande för att dom ska hinna hem). Men jag kommer att ha någon här för chansen att Victor råkar vara i en annan stad eller annat land är ju ganska så stor. Hoppas verkligen att han kan vara med på förlossningen, skulle bli väldigt ledsen annars. Han är ju min stora trygghet såklart och det skulle verkligen vara en sorg om han missade vår barns födsel. Och efter födseln så kommer han få börja jobba direkt igen, är det träning dagen efter så åker han förmodligen på den och samma om det är match! Stor kram

Är så glad för er skull <3 NJUT!
En fråga, vilket filter använder du på dina bilder? I vilken app?

Jag använder mig av appen VSCO! Filtret h3 som jag har köpt till! Sen justerar jag alltid färgerna och kontrasten.

Hur gör du dina kollage? <3

Jag använder mig av Canva och av appen Smartcloset!  PUSS

Varför ska ni inte fira jul tillsammans i år? Kram

Hej <3 Haha alla tycker att det är så konstigt att vi inte ska fira jul i år ihop men det är så enkelt som att jag gärna vill vara nära min familj och släkt i år pågrund av lite personliga anledningar och Victor har ju sin fotboll så hans släkt kommer hit! Men jag är tillbaka redan den 25e och får några dagar att fira med hans familj också vilket ska bli mysigt <3 jag får lite av båda helt enkelt!

En fråga, helt off topic men har för mig att du tidigare skrivit om känslan av att man ger mer än man får i en vänskapsrelation.
Idag fick jag en inbjudan till en av mina närmsta vänners babyshower, vi bor i varsin del av sverige men jag vill såklart av hela mitt hjärta finnas där på den stora dagen i hennes liv. Så jag började direkt kolla hur mycket det skulle kosta, hur mkt jag skulle behöva vara ledig från jobbet och hur jag skulle kunna pussla för att få ihop det och får SÅÅ dåligt samvete när jag inser att det inte kommer gå. Då säger min sambo ”men tänk nu, hade hon gjort det här för dig, lagt ut de pengarna, tagit sig den tiden och kommit hit, hur många gånger har hon hälsat på dig sen du flyttade hit för 6 år sen?” Och då insåg jag att nej, hon har inte varit här en enda gång, och har egentligen aldrig visat intresse för det. Och då blev jag så ledsen på något vis, eller fick klump i bröstet, för att jag insåg att jag kanske ger så mycket mer än jag får tillbaka, om inte alltid praktiskt så emotionellt. (Vet att det låter som hybris och att jag kastar upp mig själv på livets högsta hästar men det bjuder jag på).

Nuuu till frågan, vad gör man? Hur tänker man? Hur blir man inte ledsen och hur slutar man försöka ge allt när det liksom ligger i ens natur på något vis?

Oj vilken bra och stor fråga. Alltid när jag har bloggat om vänskap här i bloggen eller när jag och Sanna har pratat om det i podden så är det alltid många som hör av sig och känner igen sig. Det är klurigt med vänskapsrelationer. Och jag tror att det blir klurigare i en viss ålder, mellan 20 och 30 händer så himla mycket och jag tror att det är då man sätter sin grund när det kommer till vänskaper. Man inser ofta att man värderar olika, eller precis som du beskriver värdesätter olika saker.

Jag har precis som du alltid försökt åka hem, åka på tillställningar, göra en grej av vad som är viktigt i andras liv. Jag tror att det är viktigt. Att förstå vad som är viktigt för ens vän, oavsett om jag tycker att exempelvis födelsedagar är viktiga eller inte så kanske hen tycker det och då finns jag där. Så när du skriver “hur slutar man försöka ge allt” så borde du tänka om. Man SKA ge allt till sina nära och kära, men får du inte det tillbaka så måste man faktiskt (låter kanske hårt) men släppa den personen. Det är absolut inte värt det. För tillslut har man sin lilla grupp som man VILL ge allt till och som man får TILLBAKA allt ifrån. Exempelvis skulle jag vilken dag som helst åka till någon i min närhet om den behövde mig, jag skulle släppa allt och bara åka. Och jag vet att alla skulle göra detsamma för mig. Inte få nått trött sms om att man ska försöka eller se för man kanske har nått annat för sig.

Jag tror precis som du skriver att det kanske är dags att släppa lite på den relationen du har. Jag har känt ett tungt tryck på mitt bröst och varit så otroligt ledsen men har alltid kommit tillbaka till grundkänslan att det är för att jag inte kände att jag fick det som jag gav tillbaka. Och det betyder inte att någon har rätt eller fel, bara att man har olika syn på vad man gör och inte i en vänskapsrelation. Man kan ha olika prioriteringar och behov. Och ibland blir man bara för olika. Och tänker för olika och har för olika värderingar. Efter alla dessa år nu med Victor i andra länder har jag kommit fram till några grundstenar som är A och O för mig.

Man ska genuint vilja den andra gott. Går det bra för dig så är det min största lycka och man ska bli stolt över sin kompis (blir man inte det måste man själv ta sig en funderare och se vart skon klämmer.) Jag har haft känslan när jag hängt med folk att jag inte ens har vågat ta upp vad jag jobbar med just nu eller hur det går för mig och då är ju relationen helt fel. När någonting bra händer mig är mina bästisar dom första jag ringer. Det här har blivit ännu viktigare för mig allt desto mer Victor har vuxit karriärsmässigt. Ser man inte oss, framförallt Victor för den han är längre eller genuint vill han gott så har man ingenting i våra liv att göra. Vi behöver en liten tajt krets runtomkring oss och det har vi märkt tydligt genom åren. Exempelvis var det någon som tipsade en av Sveriges största tidningar om vårt bröllopsdatum och vart festen skulle hållas. Detta fick vi nys om när bara inbjudna hade fått informationen, alltså har någon, som inte är i vår närmsta krets men bekant med någon vår närmsta krets, försökt tjäna pengar på vår största dag i livet. Om det var en respektive eller om någon råkat se inbjudan på något kylskåp vet vi inte men det bevisar ju bara varför vi är så måna om vilka vi har runt oss. Sidospår.

Man ska ta sig tiden (och vilja ta sig tiden). Tar sig inte någon tid för mig kommer jag inte längre ta mig tid för den och det kommer sluta med att vi inte längre är vänner. Jag upplever att desto äldre man blir desto mer mån blir man om sin tid, det är ytterst sällan jag hänger med människor jag inte känner ger mig någonting. Jag har bland mina finaste minnen från Stockholm exempelvis. Malin har tagit ledigt från jobbet för att träffa mig och Vickan och Tove försöker alltid fixa sina jobbpass för att kunna träffa mig så mycket som möjligt när jag är hemma. Och när jag kommer till Västerås så har nästan alltid min familj och mina kusiner med familj tid för mig. Det är kärlek.

Och på tal om det, jag tror att man måste hänga med människor som är lika en själv. Någon man vågar prata och drömma med. Jag tror att många som läser kan hålla med om det, att när man tänker efter så är ofta en vänner en kopia av en själv. Och om inte annat, någon man inspireras av. Annars tror jag att klyftorna blir för stora om man känner att den andra har helt andra åsikter eller livssyn.

Vad mer. Man ska helt enkelt välja människor kring sig som bara ger en precis det där man själv ger tillbaka. Man ska få energi och kraft. Känna att vad som än händer så VILL den här människan förstå mig och jag henne eller honom. Vi vill varandra väl och månar om varandra. Vänskap är bland det finaste som finns, kruxet är bara att det tar lite tid innan man hittar sitt gäng som var och en enbart ger en kraft. Så ofta vi har knepiga relationer, med vänner, föräldrar och partners utan att förstå att livet är för kort för det och ibland är det bättre att släppa taget och lära känna nya fantastiska människor.

Det är en befrielse när man väl kommit dit att man inte längre har ont i bröstet över en relation i sitt liv. Och att det finns människor som 100 % bara vill dig väl och älskar dig för att du är du.

Du ska bara åka på babyshowern om du tror att hon hade åkt för din skull, däremot säger ditt tryck över bröstet att hon nog inte skulle det tyvärr. Och mitt tips är väl att kanske låta den relationen vara nu, för den dagen då din faktiska babyshowern kommer och hon inte dyker upp så kommer det göra väldigt ont. Ge din tid och energi till en vän som förtjänar den istället, det tycker jag. Stor kram.

När kommer din hårvideo upp? Älskar din blogg och hela dig.

Jag ska försöka spela in den IDAG! Men innan nyår är den 100 % uppe måste försöka hinna med allting bara och hoppas jag hinner med det idag. Kram och tack för tålamodet.

 

JERSEY TOP

Min topp från Stockholm ni undrar över kommer ifrån H&M och kostar 199 kronor! Här hittar ni den! (adlink). Skjortan kommer ifrån Zara, jag försöker alltid hitta länk till er men blir skickad till UK-hemsidan och där fanns den inte kvar. Hittar någon länken i Sverige så klistrar jag in den (uppdatering – här är länken)<3.

 

MÖTEN, PEPPARKAKOR OCH MUSIKHJÄLPEN

Nu kikar vi på tillbakablickarna från Stockholm. Jag sitter i vårt vardagsrum och dricker dagens första kaffe, Victor är ledig idag så jag tror att vi ska åka och inhandla julklappar (vi inte har inte köpt en enda….). Annars ska vi bara mysa. Jag hade velat träna också så jag kommer att behöva ta tummen ur. Alltid så svårt när Victor är ledig och är hemma, vill ju hänga med honom som den tofflan jag är. Men nu kör vi! Throwback Stockholm!

Jag sprang ju runt på möten hela torsdagen och såg ut såhär! Jag kan typ inte berätta om något av dom och ett gick inte heller bra. Det som är skönt efter det här året är att jag verkligen har insett mitt värde som influencer, min prislista (har tagit alldeles för lite betalt innan) och min standard. Även om jag på papper inte har mest antal följare i Sverige så har jag ett otroligt engagemang (vilket jag äääälskar). Vi puttrar ju inte på här inne menar jag utan det diskuteras, ställs frågor och vi har skapat någon slags vänskapsgrupp här. Även på instagram så har jag många följare som är engagerade och det kan man alltid se på mina siffror. Och det känns fint nu att jag dels har förstått mitt egna värde och vad jag vill vara för slags brand. Jag har tackat nej till bra kontrakt senaste tiden men jag vill ha det bästa av dom bästa kontrakten. Men även min bebis gör det enkelt för mig, känner jag att jag inte får tillbaka det jag förtjänar av företaget (ibland vill man ju göra saker ändå för att det verkar så kul) så tackar jag nej, för min mammaledighet mars fram till sommaren är viktigare än ett roligt projekt. Så det här var faktiskt första gången jag har tackat nej till roliga stora projekt, och det känns bra. För att jag står på mig och sitter inte där om ett halvår och känner mig bitter över avtalet.

Jag har även haft möte med min projektledare Jonna. Vi satt länge och har en tydlig plan för 2019 vilket känns så roligt. Och tryggt. Som om att jag kan andas igen.

Vi åt även lunch med vår gemensamma kompis Emelie där vi brainstormade ännu mer, älskar vilken GIRL POWER det är i den här branschen. Där sitter yngsta är 24 år och bollar om helt sinnessjuka ideér. Det tycker jag exempelvis Bianca har bevisat senaste tiden. Så mycket skit hon uppenbarligen alltid har fått och nu ba BANG. Sån hållkäften-smäll! Blir för inspirerad för mitt egna bästa. Tjejer är bäst alltså och den här branschen har förändrat så mycket. Har svårt att se att någon av oss ens tar åt oss längre när någon inte “förstår vad vi jobbar med egentligen”. Då tänker man bara att den personen är lite trög och inte har hängt med i svängarna. Även när man går in i ett möte, man vet att de mötet kommer bli enklast och mest produktivt om det enbart är kvinnor där inne. Ser man en medelåldersman så tänker man att jaha nu blir det satt försöka förklara vad en IG-story kan göra i marknadsföringssyfte i en kvart. Snark. HÄFTIGT JU? Jag älskar män såklart men jag älskar att denna branschen styrs av kvinnor.

Jag sprang förbi GinaTricots presskontor också, det enda jag hann med denna gång. Älskar förövrigt neonskyltar och har beställt en hem till huset :))

Efter alla möten åkte jag till Sanna och barnen, kände ett starkt behov att få pussas med dom lite, vet ju inte när vi ses igen. När jag hänger med dom nu blir jag så glad och jag kommer på mig själv att bli ivrig tills mitt barn är här. Jag pusssade på Masse och sa det till Sanna, att tänk från och med i vår så kommer jag ha min alldeles egna bebis som jag kan pussa på så mycket jag bara vill. Längtar nu. Vi bakade pepparkakor som ni kan se <3 och jag och Nellie åt upp all deg, överdriver knappt.

Sen kom fredagen och jag och Jonna flög till Köpenhamn! Älskar Köpenhamn, hade lätt kunnat tänka mig att bo där.

Jag såg ut såhär när vi åkte till vårt möte där vi satt i x antal timmar. Kontrakt ska skrivas på i veckan och i början av januari får jag berätta för er!! Det största hittills för mig, och någonting jag är sjukt stolt över.

Efter mötet och lunch hoppade vi på tåget därifrån och jag steg av i Lund!! Anlände några timmar innan Sanna så jag tog en taxi till hotellet, redo för mys och lyx och sånt där. Checkade in och skickade en bild till Sanna (hon var den duktiga som bokade åt oss), “inte ska vi unna oss gumman”. Tydligen var ju nästan allt slut men hotellet skulle trots det ha 4.5 stjärnor (en lögn). Här är en bild på utspilld öl i hissen som förmodligen legat där ett tag.

¨

Fick denna bilden till svar. “Skojar du eller? Vet du hur dyrt det va?”. Ja så vi båda hade tänkt unna oss två härliga nätter på hotell men det blev som de blev. Tur att sällskapet var så bra <3333

Sen kom lördagen ju som ni vet!

Och vi gick in i glasburen med Musikhjälpen! Så himla roligt!

Jag bara älskar att jag får göra sånt här med Sanna och att vi som ett team får gå in. Allting blir så mycket roligare då.

Dagen var ganska hektisk, vi var ju inne flera gånger så direkt efter detta väntade hotellrummet, byta om till vårt pyjamasparty och sen var det bara att åka tillbaka.

Efteråt fick vi sån fin respons <3 Vi fick ju även träffa två tjejer som vann att få komma in med oss i boxen vilket var såå roligt. Älskar att träffa er som lyssnar på podden. På kvällen mös vi själva på hotellet, åt middag och repeterade vår livepodd. Det börjar ju närma sig nu!!!

Och igår var jag såhär trött att jag tillochmed stavade fel. Ögonen värkte och min bebis sparkade som en galning. Typ som om att” mamma kan du chilla en sekund nu”. Så jag flög hem till Manchester, och sen chillade jag resten av dagen. Victor kom hem vid åtta och sen bara pussades vi tills jag somnade tätt intill framför solsidan. Bästa dagen på länge och jag har tänkt försöka ta något julledigt nu, svara på lite mail och så men annars varva ner ordentligt denna veckan. Det vore mysigt.

 

VECKA 23

Vecka 23 flög förbi så nu sitter jag här hemma i soffan i Manchester (landade tidigt imorse) och kommer på mig själv att knappt ha tänkt på graviditeten den här veckan. Konstigt. Vissa dagar är det de enda man tänker på och andra inte. Jag kände bebisen sparka för någon timme sen och då fick jag nästan dåligt samvete och sa högt “men heeeeej älskling är du däääär, förlååååt”. Det har varit en hektisk vecka med mycket annat att fokusera på.

Mitt mående: Jag har mått så bra den här veckan. Något mindre ångest. Mindre stress. Mer harmoni. Ett lugn. Mår precis som vanligt nästan när livet är i ordning. Inga konstigheter helt enkelt.

Mina hormoner: Jag känner mig mer gråtig den här veckan. Fina tankar och minnen kan komma upp i huvudet och så gråter jag. Går nått som jag inte vill så gråter jag. Blir jag lite irriterad gråter jag. Ja jag gråter mest hela tiden helt enkelt så jag antar att det beror på hormonerna för såhär brukar jag verkligen inte vara. Jag är känslig men det finns ju en gräns. Ingenting jag störs av dock, och Victor bara skrattar.

Mina cravings: Jag borde nästan ta bort den här punkten för det är oförändrat. Jag äter allt och ingenting. Reflekterar inte över det direkt, det enda är väl att jag äter något mer “skit” än annars men äsch, jag äter mycket grönt och bra mat så lite lösgodis gör ingenting då och då.

Min vikt och kropp: Nu känner jag, precis som förra veckan, verkligen av att jag har gått upp i vikt. Känner mig lite som en hamster med kinderna. På vissa bilder känner jag inte igen mig själv men det är absolut ingenting jag störs av. Otroligt hur min hjärna verkligen har omfamnat min graviditet och min kropp. Heja hjärnan <3

Övrigt: Och på tal om hjärnan, kan vi prata om det här med gravidhjärnan eller. HERREGUD. Jag är något virrig annars och nu så har det verkligen eskalerat. Jag kan gå upp på övervåningen och när jag tar det sista steget har jag helt glömt bort vad jag skulle göra där uppe. Mitt i en mening KAN JAG GLÖMMA BORT vad jag ska komma fram till. Jag kan börja ett sms och vara tvungen att ta bort hela för att jag inte vet vad jag ville. Det är helt otroligt. Jag tappar bort allt jag äger, mina air pods är borta sen fyra dagar tillbaka och nycklarna lika så. Allting är väldigt virrigt. Och återigen så skrattar bara Victor. Han förstår inte vad som förssiggår riktigt och inte jag heller. Nu förstår jag verkligen vad folk menar med gravidhjärna, det är ju en helt annan nivå.

Sen känner jag mig återigen lite stressad. Vi gör ju om hemma (det går sådär kan jag tala om för er) och barnrummet (och ALLT som har med bebisen att göra) har vi bestämt oss för att göra efter jul. Nu ser det dock ut som om att allting kommer att behöva fixas efter jul vilket gör mig lite orolig och stressad. Men jag försöker verkligen att vara i nuet och acceptera läget. Allting löser sig (har ju gråtit tre gånger idag över situationen så jag antar att det har lagt sig nu he he) och saker och ting blir INTE bättre av att man blir stressad. Jag hade sett framemot att ha ett hem nu vid jul men kommer nog få vänta ett par månader till vilket känns lite tungt men det blir bra, tillslut och det är de viktigaste.

Här är magen den här veckan! Riktigt stor nu <3 och pyjamasen hittar ni här! (adlink).

Nu ska jag ladda upp inför Victors match, jag är väldigt trött idag och tänkte logga ut, inte kolla mail eller sociala medier mer. Bara äta glass och gå runt i pyjamas. Längtar tills Victor kommer hem sent ikväll också, har saknat honom.

 
 

FRUKOST OCH PYJAMASPARTY

Hej från Lund!! Dagen igår flög förbi så jag hann inte skriva till er men nu har jag en kvart eller så på mig att skriva till er. Jag var i Köpenhamn halva dagen igår på möte ju och direkt efter det tog jag tåget hit till Lund och checkade in på det hotellet Sanna hade bokat till oss. Vid sextiden kom Sanna och direkt efter det åkte vi till Malmö och åt middag och träffade upp en kompis till oss och hennes vänner. Vi avslutade kvällen med McDonald´s och musikhjälpen i sängen.

Nu har vi precis ätit frukost här på hotellet och sitter och jobbar lite.

Och vid halv två idag ska vi vara vid glasbusen och vara med i MUSIKHJÄLPEN! Det här ska bli så otroligt roligt och jag hoppas att ni tittar idag och hejar på oss! Och ikväll ska vi ha pyjamasparty i buren. Jag ska vlogga hela dagen hade jag tänkt så ni får hänga på bakom kulisserna! Nu kör vi!

 

STOCKHOLM

Godkväll från Stockholm och mitt hotellrum.

Det har varit en hektisk dag för mig men väldigt givande och rolig. Älskar sånna här dagar och imorgon bitti väntar Köpenhamn. Nu ligger jag och kollar igenom mailen och hänger med min projektledare Jonna så jag tänkte bara kika in och säga hej till er. Så glad efter idag och längtar till 2019 och alla nyheter som jag får dela med er.

Och förresten så har jag om ni har missat det ännu en gång påmint om min insamling med hjärnfonden på instagram ikväll. Jag har nästan tyckt att det är lite jobbigt att påminna om det och jag vet inte varför. Kanske för att man faktiskt ber om pengar, men även för att det är ibland lite jobbigt att prata om det. Och just därför är det ju extra viktigt att faktiskt prata om det. Jag ville även påminna här inne. Jag tror att många tänker att det inte är lönt eller att det är onödigt men jag har på bara senaste timmen fått in över 10.000 kronor och det är tack vare alla som har bidragit med alltifrån 20 kronor till 100. Små bäckar små stämmer verkligen. Så jag ville bara påminna här inne igen, för att det betyder så mycket för mig, och för alla andra där ute som kämpar med psykisk ohälsa. Ni hittar min insamling här <3.

Nu ska sminket tvättas av och så ska jag ringa Victor och säga godnatt.

 

MIN FÖRSTA AFFÄRSRESA

Idag är en stor dag för mig (kanske låter töntigt men jag är noga med att klappa mig själv på axeln när jag når delmål). Idag åkte jag på min första affärsresa, någonsin. jag flög alltså till Stockholm enbart för jobb denna gången, för att jag har viktiga möten jag måste gå på innan årsskiftet. Ett möte kan va starten på någonting jag länge har drömt om. Och på fredag åker jag till Köpenhamn för ett annat stort möte för mig. Och på lördag ska jag få vara med i Musikhjälpen med inte bara min bästis men även kollega Sannis. 

Det kändes stort när jag packade väskan idag. Och när Victor körde mig till flygplatsen. Stolt över mig själv som tagit mig dit jag vill på någotvis, ha mitt egna liv jämte Victors. Så många år jag har kämpa för att få det så. Ganska exakt fem år faktiskt. Att få ha mitt egna, mitt egna namn och jobb. Så viktigt för mig som person att få känna så. Och så känner jag att det kommer bli bra när bebisen är här, hen kommer få följa med bara. Det löser jag. Det får bli vad jag gör det till. Har bestämt mig för det nu. 

Nu ska jag äta maten jag köpte med (läs risifrutti och nötter) och titta på Solsidan. Lägga ansiktsmask och smörja in mig. Och vara lite stolt över mig själv.  

 

FEM GODBITAR

Man får ju drömma och när jag höll på att jobba på mitt kollage med festkläder till er inför julens alla events så hittade jag massa annat fint som jag av impuls bara ville klicka hem. Kom sen på att jag har en mage som inte kommer att bli mindre på ett bra tag så det får vänta. Är verkligen i en period nu där jag saknar the old days och ser framemot sommaren med min gamla kropp. Det handlar absolut inte om hur jag ser ut, inser bara hur mycket jag verkligen gillar mode och att få klä mig som jag vill. Man blir inspirerad på ett helt annat sätt när man inte är gravid när det kommer till kläder (iallafall jag). Majoriteten av kläderna får man ju verkligen inte på sig hur mycket man än vill. Minns när jag inte var gravid och jag tänkte att wow den dagen kommer jag klä mig såhär och såhär och såhär. Nu är man glad om man hittar ett par svarta byxor, då använder man dom till allt.

Byxor H&M / Topp BikBok /  Baddräkt &other stories / Klänning (59 kronor!!!) BikBok / Playsuit H&M (adlinks).

Men jag hittade även en del kläder som passar oss gravida, några grejer klickade jag hem själv! Ni har bett om tips så jag antar att vi alla tycker att det här är lika svårt.

Klänning H&M / Silvriga byxor H&M /  Klänning Lindex / Vida gråa byxor H&M / Byxdress Bikbok (adlinks).